Konsekvensutredning

Vilka effekter får nya eller ändrade regler för de som berörs? Vid all regelgivning ska konsekvenserna utredas. Vad som krävs av myndigheterna regleras i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Läs hela förordningen här.

Varför ska en konsekvensutredning göras?

En väl genomförd konsekvensutredning är till hjälp i myndigheternas föreskriftsarbete eftersom den bidrar till att beslutsunderlaget blir mer heltäckande. Konsekvensutredningen är också ett viktigt verktyg i arbetet med att förenkla för företag. Genom konsekvensutredningen är det möjligt att fånga upp effekter för företagen ur ett brett perspektiv och att tidigt få en indikation på hur de administrativa kostnaderna för företagen påverkas.

Arbetet med konsekvensutredningen kan även bidra till att tidigt sprida information till berörda om förändringar som är på gång och att förankra de föreslagna reglerna hos de grupper som kommer att beröras av dem.

När ska du göra en konsekvensutredning?

Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd ska de kostnadsmässiga och andra konsekvenserna så tidigt som möjligt utredas och dokumenteras i en konsekvensutredning. De som kostnadsmässigt eller på något annat betydande sätt berörs ska ges tillfälle att yttra sig om förslaget och om konsekvensutredningen.

Om det innebär fara för miljön, liv, personlig säkerhet, hälsa eller risk för betydande ekonomisk skada om en föreskrift inte beslutas, får konsekvensutredningen och samråd med berörda genomföras efter beslutet.

Om myndigheten bedömer att det saknas skäl får myndigheten besluta om regler utan att genomföra en konsekvensutredning. En sådan bedömning ska dokumenteras.

Vad ska konsekvensutredningen innehålla?

Alla konsekvensutredningar ska innehålla:

• en beskrivning av problemet och vad man vill uppnå,
• en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns och vilka effekterna blir om någon reglering inte sker,
• uppgifter om vilka som berörs av regleringen,
• uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen,
• en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och
• en bedömning av om särskild hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdandet och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

Om den reglering som övervägs kan ha effekter för företag ska konsekvensutredningen dessutom innehålla en beskrivning av:

• antalet företag som berörs, vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen,
• vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för deras administrativa kostnader,
• vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som kan behöva vidtas till följd av den föreslagna regleringen,
• i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen,
• hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och
• om särskild hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.

Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga bedriver försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör i det här sammanhanget ges en bred tolkning.

Myndigheten gör i varje enskilt fall en bedömning av hur omfattande konsekvenserna behöver utredas.

Vilka faktorer bidrar till att höja kvaliteten på konsekvensutredningen?

Konsekvensutredningen är ett utredningsarbete som ska påbörjas tidigt i föreskriftsprocessen. Det handlar inte om att avsluta arbetet med att besvara ett antal frågor. Det finns faktorer som är av särskild betydelse för att konsekvensutredningen ska hålla god kvalitet och verkligen bli en del i beslutsunderlaget:

• Betraktas arbetet med konsekvensutredningar som viktigt inom myndigheten och finns det stöd från ledningen?
• Finns det utarbetade, tydliga och kända rutiner för föreskriftsarbetet där konsekvensutredningen kommer in tidigt i processen?
• Efterfrågas konsekvensutredningen som en del i beslutsunderlaget av den som fattar beslut om reglerna?
• Avsätts tillräckligt med tid och personella resurser och är det rätt kompetenser (till exempel särskild sakkompetens, juridisk och ekonomisk kompetens och kompetens inom kommunikation) som medverkar i arbetet?
• Finns det tillgång till internt stöd (till exempel utbildning, goda exempel på konsekvensutredningar och möjlighet till viss intern kvalitetsgranskning/kvalitetssäkring under arbetets gång) som kan underlätta arbetet?

Samråd med berörda kan vara värdefullt i olika skeden av arbetet, och inte endast avslutningsvis genom remissförfarandet. Genom tidigt samråd kan myndigheten till exempel få förslag på alternativa lösningar, få hjälp att identifiera konsekvenser, få underlag som innebär att konsekvenserna kan belysas utförligare och tydligare och få hjälp att bedöma behovet av särskilda informationsinsatser. Läs mer om tidigt samråd.

Skicka förslaget och konsekvensutredningen till Regelrådet!

Regelrådet granskar förslag och konsekvensutredningar till nya och ändrade föreskrifter som kan få effekter för företag. Myndigheternas skyldighet att skicka material till Regelrådet regleras i förordningen (2011:118) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet. Närmare information om Regelrådet finns på deras webbplats. Där kan du även se alla yttranden som Regelrådet har lämnat samt de bakomliggande förslagen och konsekvensutredningarna. Gå till Regelrådets webbplats.

Glöm inte bort uppföljning!

En myndighet ska följa upp konsekvenser av sina föreskrifter och allmänna råd. Har de grundläggande förutsättningarna för regleringen ändrats ska den omprövas och en ny konsekvensutredning genomföras. För att kunna göra det behöver myndigheten en rutin för hur man systematiskt ser över sina regler. Läs mer om uppföljning.

Mer information

Tillväxtverket har sammanfattat sin syn på delar i förordningen i ett särskilt informationsblad. Läs informationsbladet här.

Du hittar verktyg som kan underlätta arbetet under fliken Verktyg för enklare regler. Där finns bland annat en webbaserad vägledning för konsekvensutredning.